Den rör sig - dag 35

Idag har jag fått filmbevis, Linda kan rör på sin högra hand. Hon kunde sakta böja på fingrarna från raka till halvt böjda. Ett stort framsteg!

Nu är det också klart att Linda har fått en plats på rehab, minst lika glädjande! Lite smolk i bägaren, Johan frågade Linda om hur hon uppfattade tid, det var inte helt lätt verkade det. I eftermiddags blev det uppenbart, Linda har fått tid på rehab i morgon. Hon trodde att hon skulle få komma dit idag... När jag kom dit i eftermiddags så var hon arg som ett bi, hon ville inte försöka komma på varför. När jag frågade henne så vände hon bort ansiktet, jag frågade om hon var arg på mig och... jo, det var hon (sa hon genom att nicka). Så jag frågade om jag skulle gå... Ja, igen... Det gick inte att lirka med henne, hon var som en tjurig 6 åring... Så jag gick, lite förtvivlad för att hon behövde bli arg när det ändå går hennes väg på det stora hela, och det relativt snabbt. Lite stukad själv över att hon inte ville ses utan bara var arg... 

Själv känner jag att energin hos mig håller på att dräneras. Hög stress i livet som helhet, att jobba och hinna hälsa på Linda tar sin tid. Jag klagar inte men konstaterar att det tar lång tid. Sen har jag nyligen flyttat, strax innan den där hemska dagen... Oordningen hemma är nästan som den var den dagen, lite är bättre men det har inte gått så fort som jag kanske hade tänkt. Det sliter, dränerar... Än håller jag ihop men det behövs inte mycket, fick en stresschock idag och får ta det som en varning... 

Men läget med Linda är bra även idag, bättre och totalt sett har det gått framåt. Just idag funkade det inte när jag träffade henne, blir nog bättre i morgon...