Internationella strokedagen

Idag är det internationella strokedagen och jag ska gå på Lindas födelsedagsfirande, en dag sent. Ett stående skämt inom familjen är att Lindas födelsedag är den 9 maj, en gammal felskrivning som ligger bakom men den har hängt i, kanske är det något symboliskt att det sammanfaller med just denna dag.

Jag tänkte skriva på årsdagen av hennes Stroke, men det känns bättre att skriva på en dag som har med hennes födelsedagsfirande att göra. Hur det än är så är Lindas födelsedag mer att fira än något annat, ett år till, ett år visare, precis som för alla oss andra.

Allt för Linda är inte som för oss andra men det går bra för henne, hon kämnpar på med rehabilitering och talpedagog och det går ständigt framåt. Talet går framåt, sakta men framåt. Det dyker upp fler och fler ord och hon är mer och mer aktiv i konversationer. 

Att få till talpedagog och rehab är tyvärr en kamp, det gick åt en IVO anmälan för att regionen skulle vakna, tråkigt. Det kan inte vara svårt för någon att göra en skapligt snabb bedämning av Linda för att se att hon behöver både rehab och talpedagog för att ta sig framåt. Och hon kan och klarar att gå framåt. Just nu verkar det som att allt funkar, men att man ska behöva hålla med med IVO anmälan för att något ska hända... inte klokt...

Det går bra för Linda, kontakter har tagits med hennes arbetsplats och om det går så kanske hon kan återgå till arbete, inte heltid men hon får något att göra på kanske 25% av tiden, det är bra! Tyvärr blir det väl inte som lärare men hon kan säkert hjälpa med något som de behöver hjälp med, ska bli intressant att se hur det går.

Vi har köpt en elskoter som hon kan ta sig runt med och kan åka och handla, hämta barnen på dagis och åka med på cykelturer. Tyvärr håller den inte riktigt vad reklamen lovade, räckvidd och backtagning är inte riktigt den som annonserades, vi ska höra med leverantören om det är rätt, men den klarar inte hela vägan in till stadens centrum och tillbaka, det är en lång brant backe men siffrorna visar att det ändå borde gå tycker vi. Hon kommer hem, men hon får låta skotern vila och starta om då och då, enerverande. Hoppas det löser sig.

Nu närmar sig kalaset, måste förbereda mig lite. Årliga uppdateringen är avklarad, och allt är väl, Linda mår bra och hon kämpar vidare framåt, hela tiden framåt. Ha det så bra, ta hand om er så hörs jag kanske av mig nästa år igen...