Min älskade Linda

Bilden i inlägget är snart ett år gammal, det är nog ett par veckor kvar. Mitt i full pandemi fick vi lite överraskande lov att besöka en IVA avdelning och hälsa på Linda. Efteråt har vi nog insett att orsaken troligen var att de inte trodde hon skulle klara sig... Men det gjorde hon!  Idag kan hon gå, hon börjar få igång talet. Högersidan är ännu förlamad men hon gick fram och tillbaka till förskolan för någon vecka sedan! Kämparandan är stark! Så oerhört tacksam att vi sitter här där vi gör idag. Allt kunde varit mycket bättre förstås, men det kunde också ha varit oerhört mycket sämre... Tacksam, dagens ord...

Idag fyller Freja 1 år, det är ett år sedan allt började. Det gick bra till en början, dagen efter förlossning får vi reda på att "allt är inte bra med Linda". Oro... Men en film som visar Linda sitta upp och prata, om än med besvär, lugnar lite - "Det ser ju inte så farligt ut"... Sen gick det ett dygn till och sen kom det där hemska, meddelandet om att "Linda är jättedålig, hon åkte med iltransport till Linköping, jag vet inte vad som händer!". Stackars Johan står med en nyfödd och vet inget, ingen visste... Idag vet vi... Men idag är det ändå en födelsedag! Vi firar! Det är bra! Kalaset är i morgon och då firar vi också, både lilla Freja, ett charmtroll utan like, och vi firar att Linda är med på kalaset! Det är jobbigt, men det rullar på, första året med Freja blev inte som någon hade tänkt sig men alla är med. Linda satte tidigt upp ett mål när det gällde talet, hon ville kunna säga "Jag älskar dig!" Hon har kämpat, det har gått lite upp och